Kalla det Karma, Guds vrede, Armageddon eller vad du vill. Men nu känns allt väldigt svart och orättvist. En cyklon har dragit in över norra östkusten. EN CYKLON?!?! Vart kom den ifrån och varför just nu?! Vad detta innebär just för oss vet vi inte riktigt än. Vi vet bara att vår nästa buss upp till Cairns den 13e har blivit inställd och alla bussar fram till den 14e står helt stilla. Så våra planer måste skjuvas fram en hel del och detta går ju inte direkt obemärkt förbi. Har vi ingen tur alls i den här världen missar vi Barriärrevet helt. Då blir jag arg. Riktigt arg.

Just nu sitter vi på bussen till Airlie Beach, så dit tar vi oss i alla fall. Sen får vi se hur länge det dröjer innan vi tar oss därifrån. Vädret är såpass ostadigt att vi måste nog vänta till början av nästa vecka för att få några svar alls. Men oron börjar växa i kroppen och irritationen är ett faktum. Visst, jag är ju kvar i landet länge och får säkert fler chanser om jag vill. Men jag vill ju göra detta med min resekompanjon! Hon har ju ett mer tidspressat schema och vi har ett flertal aktiviteter kvar som vi absolut inte får missa!!

Vill inte oroa er alla där hemma men var bara tvungen att uttrycka min frustration. Så snälla be en bön till vädergudarna åt oss så inte denna semester slutar i cyklonstormar med regn och rusk. Men vi mår annars bra och fixar det här vad som än sker… för det var väl äventyr vi bad om? :)