Då närmar det sig! Idag är det tisdag och bara 4 dagar kvar tills jag börjar mitt nya jobb.. wiee!!

Idag har det shoppats loss litegrann. Gick till Exmouths enda lilla second hand butik och fann några fantastiska fynd! Ett par svarta tennisskor, i exakt den modell jag velat ha, för endast 25 kr. Rätt storlek och knappt använda. BARGAIN! Sen köpte jag även 3 nya böcker för cirka 15 kr styck. Har varit och lagt undan några böcker i en annan bokaffär men där skulle jag betala 60-150 kr per bok. Så de skiter jag nu i och nöjer mig med mina billiga, men säkert minst lika bra, böcker. Köpte en skräckroman, en deckare och en chick lit. Bra blanding! Inte säker på o jag kommer våga läsa skräckromanen där ute i ödemarken dock haha... Sen blev det andra mer nyttiga saker som nässpray, alvedon, tandborste, deo och solskyddsmedel. Inte lika kul. 

Annars så är regnet ett faktum här. Alla är ganska hängiga och deprimerade då det inte finns mycket att göra här när vädret inte är på vår sida. Jag tycker snarare det är skönt med lite omväxling. Har ju haft blå himmel och sol varje dag sen vi kom hit så lite regn och rusk är bara mysigt. Igår kröp jag ner i sängen med en stor kopp te och matade filmer halva natten, väldigt behövligt! 

I morgon ska jag upp tidigt dock för jag ska fiska med en av campinggästerna här. Vi ska ner till hamnen bara och fiska från kanten men jag är lite sådär smått exalterad ändå! Har ju dragit upp några aborrar och gäddor hemma i våra små sötvattenssjöar men att fiska här längs kusten blir ju lite smått anorlunda! Hoppas på att dra upp ett stort monster till fisk som jag stolt kan posera med på bild och skicka hem till papi. Önska mig lycka till :)

Nu blir det lyxmiddag iform av ris, linser och tonfisk! 

Hittade en trevlig sida där man kan följa min resa och se exakt vart jag befinner mig just nu! Förstår att det kan vara väldigt förvirrande då jag har flängt och farit väldigt på sistonde men här kan ni hålla koll på mig:)

Så spana in http://www.travellerspoint.com/member_map.cfm?user=lizaarvidsson  :) 

I torsdags fick jag ett samtal från Sal Salis som jag hade skickat in en ansökan till förra veckan. De ville träffas för en intervju och se om jag var rätt person för jobbet. Vi träffades och pratade lite och de förklarade mycket om jobb positionen och deras företag. Igår ringde de äntligen och sa att jobbet var mitt om jag ville ha det! JA sa jag :D 

Okej vad är nu detta för ställe? Orden "Sal Salis" förklarar inte så värst mycket. Lättast är egentligen att bara gå in på hemsidan och se själva: www.salsalis.com.au . Men då jag vet att många av er är lata ska jag dra en kort förklaring här!

 

"Sal Salis is a remote, beachside safari camp nestled in the dunes of Western Australia’s Cape Range National Park. With only nine wilderness tents, your stay will be in an incredibly isolated yet stunning location, where the corals of Ningaloo Reef are just metres offshore." Det är alltså som en sorts lyxcamping mitt ute i Cape Range National Park. En timmes körning från Exmouth med stranden bara några meter från tälten. Nu är det inga små campingtält från Ö&B vi snackar om utan det här är stora fina canvas tält med riktigt sängar och möbler innuti. Vi tar endast emot max 18 gäster så det är inget stort ställe utan litet och personligt. Sal Salis strävar efter att vara så eco-friendly som möjligt och alltså värna om miljön. Det är uppbyggt på ett sätt som inte ska skada omgivningen. All ström kommer från solpaneler och gästerna har begränsat vatten för dusch och tvätt, 20 liter om dagen. Alla sängkläder är av organsik bomull utan kemikalier och hygienprodukter såsom tvål och shampo är alla ekologiska och närproducerade. 

Mitt jobb kommer vara "Camp assistant" så jag kommer gör aallt från städning till att ta hand om gästerna och servera lunch och middag. Jag kommer jobba 10 dagar ute på campet och sen har jag 4 dagar ledigt då jag bor i Exmouth i deras personalboende. När jag väl jobbar ute på campet har jag gratis mat och boende vilket är sweet!!! Plus att jag tjänar ganska bra så jag kommer kunna spara stor del av lönen då det absolut inte finns en enda grej att lägga pengar på där ute. Däremot finns det ingen täckning på mobilen där ute och inget internet. Så det är verkligen basic lifestyle!! Men jag är så taggad och redo, vilket äventyr!! 

På fredag nästa vecka börjar jag så då blir det 10-14 dagar ute på campet som start innan jag får mina 4 dagars ledigt och kan komma tillbaka til verkligheten. Men jag hör av mig innan dess! Har en hel del som ska fixas :) 

Jag vet inte ritkgit vart jag ska börja. Tror jag gör ett litet inlägg först om senaste veckan så tar vi framtidens planer i nästa:) 

Har ju berättat lite vagt om senaste tidens jobb trials. Jag gjorde en kväll på en fish and chips shop, helt okej men då de bara kunde erbjuda cirka 15-20 h i veckan kändes det lite magert. Så när jag fick chans att börja på ett café här i Exmouth dagen efter tackade jag ja till det och sa tack och hej till firren och chirren. På caféet blev jag erbjuden 30-35 h i veckan vilket lät finemang! Så under veckan som gått har jag varit där nästan varje dag och fått upplärning. Jag har gjort smörgåsar, wraps, toasties, milkshakes, serverat kaffe, stått i kassan och tagit beställningar och även hjälpt till i köket är det behövs. Väldigt skönt gäng som jobbar där, en kille i cirka 30-års åldern och sen 5 brudar i 25-35 års åldern. Alla väldigt trevliga och vänliga så jag trivdes bra:) 

Har säkert nämnt tidigare men vi bor på Cape Holiday Park, i deras vandrarhemsdel. Jag och Jenny har bott i ett 4-bäddsrum nu i cirka 9 nätter men vi har varit helt själva där inne de sista 7. Väldigt skönt! Här kommer lite bilder från campingen:

Vårt rum, jag bor där nere och Jenny på toppen! 

 

 

Just nu snurrar tankarna i huvudet. Jag sa upp mig från ett jobb, tackade ja till ett annat som jag vait på i två dagar och nu väntar svar från ett tredje. Stämningen i lägret är lite ledsam dock då min resekompanjon fortfarande inte fått napp. På fredag får jag veta mer om min jobbsituation och då avgörs det hur mitt liv kommer se ut de närmaste månaderna. Håll tummarna för att det blir bra för det här kan bli grymt! 

Hej så länge!

 

Yes jag är fortfarande i Perth! Har äntligen tagit lite beslut dock och kommit någon vart i mitt tänkande! Innan jag kom hit så hade jag hört så mycket positiivt om staden, att Perth är underbart! Kan inte säga att jag fått något vidare inttryck än, och jag har ändå varit här i fyra dagar nu. Det har varit mulet och regnat i stort sett varje dag, kanske är därför? Jag har inte heller varit den mest aktiva turisten och hållt mig ganska mycket hemma och runtomkring vandrarhemmet. Igår tog jag mig till Freemantle, en del som är väldigt poulär och som jag blivit rekomenderad. Det var väldigt mysigt, fullt med söta små butiker och mysiga caféer. Men det dröjde inte länge innan regnet kom och jag kände "nej, om man skulle ta och gå på bio istället" hehe.. så det blev nya X-men filmen där på söndagseftermiddagen. Väldigt trevligt. 

I lördags mötte jag äntligen upp med min bekanta vän Jenny. Jenny bodde med min kompis Tove förra sommaren på Gotland och Erika och jag var ju och bodde hos dom en sväng. Jenny och Tove åkte tillsammans till Australien i augusti förra året men Tove har nu åkt hem men Jenny är kvar. Så vi möttes i alla fall upp och började genast smida planer! Hon har varit i Perth i två månader och städat på vandrarhemmet hon bor på men känner att nu är det dags för en förändring. Så jag lyckades locka med henne upp norr med mig! Imorgon kväll hoppar vi på nattbussen som ska ta oss hela vägen upp till Exmouth wieee jag längtar!! Inte till bussen då utan till destinationen haha..  Vi åker 21.30 och är framme 15.00 nästa dag... det kommer bli intressant! Men jag är glad att ha lite sällskap, att göra den resan själv blir nog gaaaaanska segt!!!

Så idag är sista dagen i Perth och det känns som jag borde göra vad jag kan för att ge den en sista chans att charma mig. Men återigen är regnet ett faktum och jag känner mig mer lockad att stanna inne och se en film... 

Titta vilken fantastisk bild jag lyckades gräva fram. Jenny och jag tillsammans med deras troll Kim, på Gotland förra sommaren. Så nu blir det vi som gör västkusten osäker tillsammans!!! 

 

Att jag skulle klara av en dag utan större aktivitet eller socialisering trodde väl inte ens jag själv på, men det var så det kändes igår kväll. Igår ville jag bara dra täcket över huvudet och vakna upp hemma i min säng hos mamma och pappa. Ja, jag har faktiskt sådana stunder jag med. Stunder när jag bara känner BLÄ för att vara ensam på andra sidan jordklotet. Blä för att behöva tänka hur nästa dag ska se ut. Blä för att inte ha några fasta rutiner. Blä för att ALLT kostar pengar. Blä för att göra massa svåra val helt själv. Men efter ett telefonsamtal med mami, en ganska så god natts sömn (brandlarmet gick vid 05 så vi fick evakuera.. falskt alarm!), en redig portion havregrynsgröt till frukost och en promenad på stan så börjar jag nu få tillbaka mina krafter, både mentala och fysiska. 

Ja, det här är livet på resande fot. Det är inte alltid guld och gröna skogar eller hur nu det uttycket lyder. För det mesta så är det så, ja det kan jag instämma med. Det här är ju faktiskt första gången på hela resan som jag känner såhär, så jag har haft det väldigt bra. Jag har mått som en liten Gud hittills, men nu har jag kommit till en punkt där jag känner mig allmänt förvirrad och lite lost. Jag måste ta beslut och planera om jag ska få mina resebesparingar att räcka till det jag vill. I-landsproblem tänker ni och ja, jag ska väl inte komma och säga att det är något allvarligt det gäller. Men just nu är det mitt liv, mina beslut, mina val vilket också blir mina bekymmer. 

Nu skiner solen ute och jag sitter här inne med en tryckande huvudvärk. Ett tydligt tecken på att jag behöver lämna detta rummet och få lite luft. Tror det får bli en kort promenad för att rensa huvudet lite och hämta nya krafter innan mörkret faller. Imorgon är en ny dag och jag ska planera vidare, komma fram till beslut och förhoppningsvis har jag en biljett från Perth bokad till börjabn av nästa vecka. 

Djupa andetag. Hakuna Matata. Släpp taget och bara kör. Kör hårt och ha kul. 

Det är en trött, snorig, förkyld och lite allmänt hängig och förvirrad Liza som anlänt till vandrarhemmet i Perth. Jag tar mig en vilodag för reflektion och återhämtning och återkommer till helgen. 

På återseende. 

Då har jag gjort och sett Adelaide (eller delar av det) på fyra dagar! Två dagar med min finska vän Marjukka och hennes 6 månader gamla bebis och sen 2 dagar med Alexandra och hennes 6 veckor gamla bebis. En bebisvecka helt enkelt! 

De två första dagarna med Marjukka var agnska lugna och sköna. Vi strosande längs en av alla stränder, åt lunch på stan, slappade hemma med film och middag, lekte med hennes son Luka och det bästa av allt, besökte en wildlife park där jag fick gosa med en koala och mata kängurus! Så mysigt :) Varje litet barns (Lizas) dröm haha... 



Igår var det dags att möta upp med Ali och besöka henne för 2 nätter. Kom på eftermiddagen igår så vi hann inte göra mer än att ta en promenad i solen (också längs en av alla vackra stränder), fika på ett svenskt café och sen var det dags att åka hem för middag och nattning av hennes lilla bebis. Idag har varit en mer aktiv dag. Vi hikade upp för Mount Lofty, en cirka 3 timmars vandring tur och retur. Första 2 h är brant uppför tills man kommer till en utsiktsplats med utsikt över hela Adelaide, helt fantastiskt! Sen går man nerför igen och det gick ganska så mycket fortare kan jag lova. Att gå den branta biten uppför var sjukt mycket jobbigare än jag tänkt mig. Min kropp är så ur form att det inte är roligt längre. Jag vett att jag lagt på mig en hel del resekilon på sistonde men idag var verkligen en bitch slap i facet. En nödvändig sådan. Nu får det vara nog! 

 

På eftermiddagen tog Ali mig med till ett vindistriskt lite utanför Adelaide. Hon hade köpt med gott bröd, ost, salami, hummus, skinka och annat gott för lunch som vi åt på den första vingården, Samuel's Gorge, samtidigt som vi fick prova alla deras olika vinsorter. Allt detta på en mysig verande med utsikt över böljande gröna kullar och vinrankor. Jag trivdes ganska bra där i eftermiddagssolen kan jag erkänna:) De är tidig vinter här och idag var det cirka 23 grader och blå himmel... ni vill inte veta hur varmt det blir på sommaren!! Mätta och nöjda drog vi vidare till nästa vingård, som jag tyvärr glömt namnet på. Denna var inte riktigt lika mysig men vi fick i alla fall prova lite olika sorters vin och lära oss om de olika druvorna. Sist men inte minst åkte vi till ett lokalt ölbryggeri för provsmakning av deras olika öler. De hade två stycken som jag gillade men de andra fyra var lite för mörka och bittra för min smak. Denna kulinariska dag har varit helt fantastisk. Jag börjar gilla Southern Australia mer och mer. Man slipper att trängas med alla turister samtidigt som det finns mycket att se och göra! Skulle inte förvåna mig om ag återvänder hit en vacker dag...



Nu ska jag packa pappas kappsäck för imorgon bär flyget av till Perth och efterlängtade västkusten!!! 
GOD NATT!

Igår var inte en bra dag... det var en FANTASTISK DAG!!! Jag hade inga speciella planer, utforska en av stadens många shoppingcenter, kanske se en biofilm och bara ha det bra. När jag kommer in på Melbourne Central som ett av centrena heter ser jag hur en stor del är avspärrat och massa tekniker bygger en scen och massa mer. Jag frågar vad som pågår och de förklarar att om 2 h ska Australienpremiären av den nya X-men filmen hållas här OCH Hugh Jackman, Peter Dinklage och Bingbing Fan kommer att vara här..... HUGH JACKMAN!!! Jag dog nästan. Det behövdes inte så mycket betänktetid innan jag bestämt mig för att stanna och joina alla X-men fans och börja köa för en bra plats. 

Tyvärr var ju alla bra platser redan tagna men fick en på andra våningen där jag skymtade röda matten men hade bra utsikt över den lilla scenen. 2,5 timme senare gör de äntligen entré!! De tog sin tid längs mattan med alla journalister och sen äntligen gick de upp på scenen och pratade om filmen! Så fort det var slut började de gå mot biosalongen och som tur var behövde de ta rulltrappen upp och gå förbi precis där jag stod!! Så fick se dem på någon enstaka meters avstånd i alla fall men ni kan ju fröstå kaoset!! Man blev nästan mos. Peter Dinklage spelar ju en av huvudrollerna i min favoritserie Game of Thrones så det var extra kul att få se honom!! 

Jag bär alltid med mig kameran, alltid!! Men just denna morgon tänkte jag "äsch jag ska ju bara shoppa"... världens misstag!!! Så försökte fota lite med mobilen men det blev heeeelt värdelöst. Så har bara några riktigt dåliga bilder på dem tyvärr men fick ett bra filmklipp på Hugh dock, så det kan jag titta på i repeat ;) 

Gick på IMAX bio idag och såg Godzilla, riktigt tufft. Älskar älskar ÄLSKAR IMAX. Här var det dessutom tredje största duken i världen. Ljudet är knivskarpt. 3D bilder är knivskarp. ALLT ÄR KNIVSKARPT! Har bara varit på IMAX i Bangkok tidigare och det var också sjukt bra. Bio blir inte bättre än såhär. Filmen var helt ok, vissa riktigt coola scener och vissa gejer i själva storyn var lite väl... desperat. Men som upplevelse i helhet får den en 9/10:) 

Imorgon blir det flyg til Adelaide och besök hos Marjukka och hennes 6 månader gamla bebis! 

Yep jag är fortfarande kvar i Melbourne. Idag är det fredag och min vistelse här börjar smått närma sig sitt slut. På söndag flyger jag över till Adelaide för att hälsa på lite gamla bekanta. Båda har barn under 6 månader hehe så vi får se hur mycket Liza kommer trivas där ;) Nej då det ska bli jättekul att få se dem och se deras små nyskapelser. 

Har haft väldigt bra dagar hittills, har slösat en del pengar på god mat och kläder (som jag inte ens vet om jag får plats med i ryggsäcken haha). Jag har insett att jag haft lite brist på vissa saker och när jag av slumpen råkade springa in i det enda H&M i heeeela Australien... ja vad skulle jag göra? Då de har flera av mina favoritplagg och dessutom billigt så kunde jag inte låta bli. Så det blev några inköp. Inte många men tillräckligt för att ifrågasätta min packning. Tror helt enkelt jag får göra en liten rensing innan flyget på söndag... det löser sig!

Onsdagen bjöd på utflykt till Brighton Beach och libanesisk middag med Hanae och hennes polare Mesh. Igår var Hanae ledig från skolan så vi gjorde en heldag på stadens gator och torg. Vi strosade på Queen Victoria Market och åt massa god mat och andra sötsaker. Det blev en långpromenad till en stor outlet där Hanae shoppade loss och jag fick tag på underkläder för cirka 5 kr styck (KAP!). Vi lyxade till det med italienskt till middag och sen satt vi resten av kvällen på Robot Bar, en japansk bar där jag provade sake för först agången (BLÄ!) och andra japanska drycker som japansk öl, plommonvin och något sorts citrusvin. Alltid kul att prova något nytt, speciellt när jag hade min japanska guide med mig som förklarade vad de olika dryckerna var och hur man skulle dricka det. Citrus- och plommonvinet var helt okej men sake kan jag nog skippa nästa gång. Smakade vidrig medicin från 90-talets början. Jag tog mig en japansk öl och smuttade på resten av kvällen istället hehe... lite mer min smak. 

Här kommer äntligen ett bildbombnedslag med massa bilder fårn veckan i Melbourne!

Här i Melbourne frodas jag och mår gott. Älskar den här staden so far! Kom igår kväll så har inte hunnit spendera så värst mycket tid här men gillar den redan. 

Bor på ett helt ok hostel mitt i stan, United Backpackers, med spårvagn och tågstation precis utanför dörren. Hur smidigt som helst! Igår kväll tog jag det mest lugnt, kollade lite film, handlade, lagade middag och sedan hoppade jag i säng. Idag startade jag med frulle och sen en långpromenad i det fina vädret. Blå himmel och solsken! Varmt och skönt var det också, säkert runt en 20 grader. Promenerade längs floden som går genom stan tills jag kom till Melbournes botaniska trädgård. 2 timmar spenderade jag där strosandes och fotograferandes och lyxade även till det med en lunch på deras café som bjöd på livekonsert med en harpist. Väldigt harmoniskt! 

Traskade sedan tillbaka in til stan och hoppade på deras gratis spårvagn som går i en cirkel runt själva centrum. Sjukt bra! Var ganska trött i benen vid de laget så väldigt skönt att få se stan men slippa gå hehe.. Hoppade dock av i Chinatown och strosade hela vägen tillbaka till vandrarhemmet. 

Nu har jag precis kommit hem från middag med en gammal fallskärmskompis från Good Vibes i NZ. Han tog mig med till en kinarestaurang där vi käkade dumplings och vårrullar. MUMS! Riktigt billigt var det också! Så nu är det en mätt och väldigt nöjd Liza som sitter på vandarhemmet mer än redo för att sova. Imorgon ska jag försöka öppna bankonto och fixa skattenummer och sen på kvällen ska jag försöka ta mig till min japanska vän Hanae någonstans ute i förorten.... vi får se hur det går haha ;)

HEJ DÅ NYA ZEELAND!!! Nu hoppar jag på flyget till Sydney och sen bär det av vidare till Melbourne i eftermiddag. Ciao!! 

Dåååååå kära vapendragare har jag korsat havet och landstigit på denna lilla fantastiska ö kallad Nya Zeeland. Tredje gången gillt var det väl någon som sa? Ja, det är faktiskt tredje gången jag kommer hit nu och jag känner mig mer än hemma. Så oerhört skönt att komma till ett ställe där man vet hur allt fungerar, vart man ska vända sig eller hur man gör ditt eller datt.. ja ni förstår vad jag menar. Det är som att komma hem.

Landade i Auckland sent igår kväll. Var bara att checka in och sedan bums i säng för klockan var redan 23.30 och mitt alarm för kommande morgon stog på 06.25. Upp tidigt och iväg med buss, hela vägen norrut till Paihia. Här är jag nu i min vän Janines hus. Det är bara hennes roomie och jag hemma så vi njuter av solen och bara chillar, äkta kiwistil! Hon jobbar tyvärr både idag och imorgon men det gör mig inget alls, då kan jag i lugn och ro komma i kapp med lite småfix på datorn och fotouppladdning med mera. 

Här blir jag tills på onsdag, så sjukt gött att bo i ett hus och slippa dela allt med andra backpackers. Jag har eget rum, stort hus att röra mig i, balkong, tillgång till bil och klarar mig helt själv. VILKEN LYX!!! Här mår jag gott :)

Tänkte slänga upp lite bilder från vår sista dag i Sydney! Det blev sightseeing, zoo (Jennifer hade ju inte sett koalas eller krokodiler än, ett måste innan avresa!!) och slutligen ett besök på Bondi Beach med middag och cocktails som avslutning på vår resa. Fantastiskt trevligt! 

 

Pratade nyss med Jennifer på Facebook, hon har överlevt 14 h på flyget och tagit sig till Abu Dhabi. Bara två flygresor kvar nu, håll ut kompis! ;)

Idag är dagen då vi säger hej då, Jennifer och jag. Vid 21 ikväll hoppar hon på sitt flyg som ska ta henne hela vägen hem till Sverige. Jag åker redan vid 16 tyvärr, så hon får sitta själv några timmar på flygplatsen.

Kan inte fatta att jag ska tillbaka till Nya Zeeland.. igen!! Känns som att komma hem. No worries och Hakuna Matata. För mig blir det en natt i Auckland innan jag tidigt på fredag morgon hoppar på bussen upp norr till Paihia. Där jag ska jag bo hos min gamla partner in crime Janine. Så nästa ordentliga uppdatering blir nog när jag tagit mig upp till henne. 

 

Vi har haft ett helt fantastiskt äventyr här i Australien, går knappt att beskriva hur kul vi haft! Vi har utmanat oss själva på så många plan och uppfyllt många drömmar. Tillsammans har vi flygit i 34 timmar, besökt 8 flygplatser,  åkt 2290 km med buss, åkt båt i Whitsunday, sett vilda dingos på Fraser Island, snorklat, åkt berg och dalbanor på MovieWorld, dykt vid Stora Barriärrevet, läst ut 10 böcker, hoppat fallskärm, överlevt en cyklon, matat en vild delfin, varit på Bondi Beach, träffat en biljard flugor, hoppat bungyjump, sett vild känguru, gått igenom 4 flaskor solskyddsfaktor, beundrat Ayers Rock både i soluppgång och solnedgång, tagit på Ayers Rock, sovit under den mest fantastiska stjärnhimmel mitt ute i öknen, vandrat runt Kings Canyon och Kata Tjuta, skaffat en tatuering, sett operahuset i Sydney, gått på zoo, skaffat nya vänner, sett en ENORM spindel, bränt våra hudkostymer, badat i havet, intagit enormt mycket god mat och dryck, vinkat till Prins William och Kate, spenderat en hel hög med pengar och slutligen sett massa fantastiska platser och vyer varken kamera eller ord kan beskriva! 

Jennifer och jag har ju inte umgåtts så här mycket sen vi var små så det var alltid en liten fundering om hur det här skulle fungera, men det har gått jättebra. Vi har total respekt för varandra och tänker i väldigt lika banor... ibland ;) Det här kommer absolut bli ett minne för livet, och jag tror inte det är den sista resan vi gör ihop heller! 

 

 

Oj oj OJ. Vart ska jag börja? De senaste dagarna har varit fantastiska, nästan helt obeskrivliga. Håll hårt i hatten för nu ska jag berätta vad vi gjort!

Vi började äventyret i Alice Springs, Australiens mittpunkt. En småstor håla mitt ute bland öken öken och öken kan man nästan säga. Fast inte Saharaöken utan mer öken med lite torra buskar och småträd. Här spenderade vi dagen strosande i staden och natten på ett småsunkigt hostel. Höjdpunkten i Alice Springs var absolut the Royal Flying Doctors Service, de hade en av sina stationer/museum/café där som vi gick och besökte. Hur kul som helst hade vi, Jennifer som sjuksköterska och jag som pilot. Ja vi lekte faktiskt en stund där i deras prototyp plan. 



Självklart var det lite småsvettigt att sova sådär ute i det öppna men vi fick lära oss hur man garderade sig på bästa sätt. Runt våra swags drog vi en cirkel i sanden för det höl tydligen ormarna borta, de vill inte korsa bruten mark. Sen hällde vi salt runt oss för att hålla borta spindlar och skorpioner, saltet bränner tydligen deras fötter. Sista åtgärden blev att hälla curry runt oss, detta för att hålla borta Dingos (vildhundar). De nyser tydligen när de sniffar på curryn och då blir de så rädda av ljudet att de springer iväg haha... Men så där låg vi i alla fall lite halv vettskrämda men helt utslagna efter dagens vandring och äventyr. Jag sov som en stock!

Upp 05.30 nästa morgon för att äta frukost och packa ihop oss. Äntligen var det dags att ta oss till Uluru National Park. Men första stoppet blev inte Ayers Rock utan cirka 40 km bredvid ligger Kata Tjuta. Dit styrde vi kosan för ännu en vandring! Jag hade aldrig hört talas om Kata Tjuta förut eller sett bilder, men det är helt sjukt häftigt. Istället för En stor sten som Ayers rock är det massa i olika storlekar och former. Svårt att förklara men ska visa liter bilder.

Kan inte förstå varför inte Kata Tjuta är mer känt egentligen än Uluru, så mycket häftigare!! Efter närmare tre timmar tog vi oss i alla fall igenom Kata Tjutas vackra landskap trots en MILJARD BILLIONER FLUGOR!!!! Hade säkert ett 50-tal flugor varenda sekund som surrade i facet på en och som försökte ta sig in i öron, ögon, näsa och mun. Jag kan erkänna att både Jennifer och jag var på gränsen till nervsammanbrott där ett tag, på väg till psykisk anstalt, ja vi alla var nog det. Att konstant gå och vifta, fräsa, blåsa, svära och förbanna de dumma små liven i 3 timmar tar på krafterna. För den som vill till detta område (Uluru National Park) res i Maj-juli så slipper du detta. DAGENS HÖJDPUNKT: Såg en vild känguru!!! :)
Dagen avslutades med Ayers rock i solnedgången tillsammans med middag och en kall öl i handen. Oslagbart! Även denna natt sov vi i swags men nu var vi på en campsite med lyxiga faciliteter som toalett och dusch! Jag sov inte så väldigt bra denna natten utan vaknade från och till. Vid midnatt bestämde jag mig för att trotsa kylan och mörkret och ta mig till toaletten. Jag satte mig upp i sovsäcken och då ser jag hur det går dingos runt våra swags och nosar och sniffar. SHIT VAD RÄDD JAG BLEV!!!! Dingos behöver inte vara farliga men de är vilda djur och om de är hungriga eller depserata kan de bli aggresiva. Jag är ju ingen hundälskare direkt heller utan är en ganska stor smula hundrädd och dessa vildhundar gör inte saken bättre. För en seuknd tänkte jag att jag bara ska lägga mig ner igen och låtsas sova vidare så kanske de inte kommer fram till mig haha... men sen tänkte jag att det är bättre att skrämma bort dem. Så jag tog mina skor och smällde i backen någa gånger och då sprang de iväg.... och jag fick gå och kissa :) Lättad tjej med tömd blåsa sov sedan mycket bättre, ganska nöjd med nattens spänannde incident! 

Sista dagen var det dags att äntligen attackera Aysre Rock eller Uluru som den heter för Aboriginerna. Upp tidigt som busen för att se den stora stenen i soluppgången, även det oslagbart! Sen var det dags för vår sista vandring på resan, vi gick runt foten på Ayers Rock. Inte runt hela men vi gick cirka halva. Valet att bestiga Ayers Rock fanns för den som ville men detta avråddes starkt då det både är livsfarligt (36 människor har dött!!) och väldigt respektlöst mot Aboriginerna som ser Uluru som heligt. Ingen från vår grupp valde att bestiga men vi såg andra grupper som i flockar kastade sig upp för vandringsleden. Efter cirka 50 meter såg man hur de alla började krypa på knäna och sitta ner eller i värsta fall, kana ner igen på rumpan. Den är helt sjukt brant och temperaturen så fort solen går upp är mellan 40-50 grader. 

Vid 10-tiden var det tyvärr dags att säga hej då till vår älskade guide Pip och cår härliga grupp. De skulle köra de 6 timmarna tillbaka till Alice Springs medan vi tog flyget från Ayers Rock tillbaka till Sydney. MEN vårt stora äventyr slutade inte där. När vi kom till den illa lilla flygplatsen som Ayers Rock erbjuder stog den en liten samlig människor utanför tillsamamns med en hel hög poliser. Vad sker här? Jo, Prins William och Kate skulle landa inom några minuter. Jajemen, så vi fick vinka till prinsen och hans sessa på bara någon meters avstånd med kameran i högsta hugg såklart. Otroligt oväntad men helt okej avslutning på vår resa i den Australienska Outbacken. 

Shit pommes vad de senaste dagrna har gått i ett! Jag är helt slut. Då vädret har varit kanon så har det bara sagt pang pang pang med aktivitet på aktivitet. Direkt efter mina två dagar på havet och Jennifers fallskärmshopp så tog vi ju nattbussen upp till Cairns. Var framme klockan 05.30 på morgonen så det blev en härlig morgonpromenad till vårt hostel. Där fick vi dumpa bagaget, ta en efterlängtat dusch och slänga i oss lite frulle innan vi blev upphämtade för att hoppa BUNGYJUMP!!! Yeeeeehooooow!! 

 

 

Jag gjorde mitt första bungy när jag var på Nya Zeeland 2012 men för Jennifer var det här första gången. Att hoppa bungy är något hon längtat efter i många många år så det var inte lite pirr och nerver som spratt runt i magen där på morgonen. Jag var inte så nervös till en början, hur farligt kan det vara tänkte jag... 50 meter... jag har ju hoppat tidigare! Men sen när man gick trappan upp till plattformen man hoppar ifrån... hehe då var Liza inte så kaxig längre!! Jag slängde mig ut i alla fall och skrek och skratta som aldrig förr. Fick armar och huvud doppat i den lilla sjön som var nedanför, härligt!! Jennifer var supertuff och kastade sig ut utan att tveka, dock med ett härligt djungelvrål. Ett hopp visade sig inte vara en tillräcklig utmaning utan hon bestämde sig snabbt för att göra ett till. Så summa sumarum blev det ett bungy för mig och två för Jennifer. 

När vi kom tillbaka från Bungyn var vi som två zombies, tömda på all energi och sömn efter nattens busstur och dagens adrenalinkickar. Så tyvärr var vi tvugna att lägga oss och sova i några timmar, trots att det var vår enda dag i Cairns. Det blev i alla fall en glass i kvällssolen och en stroll genom staden innan mörkret lade sig. Vad ska vi göra nu då? Det tog inte länge förrän restan av kvällen var uppbokad den med, tatueringsdax och bio. Yes, ni läste rätt. Nu sitter säkert många av er där med frukostmackan i strupen och gapande mun, men ni kan ta det lugnt!! Det var inte jag som gjorde en tatuering, det var Jennifer :) Det blev en jättefin text på högra revebenen. 

Snabbt hem och i säng blev det sen för att stiga upp 06:00 imorse. Packa, äta och iväg till flygplatsen för att styra kosan mot Sydney. Här ligger vi nu i en stor härlig hotellsäng, heeeelt döda, men vid  gott humör och en kartong donuts bredvid oss. Vi unnade oss en natt på schysst hotell såhär lagom til påsk, precis vid flygplatsen så vi slipper in i Sydney och krångla. För tidigt i morgon bitti går flyget till Crocodile Dundees hemtrakter, Alice Springs och Ayers Rock. Så dags att leta fram cowboyhatten och den stora jaktkniven. Nu blir det äventyr! 

GLAD PÅSK!!

Om cirka 9 h är vi på ett fint hotel i Sydney och då blir det uppdatering av blogg med bilder och hela paketetet. 

 

Men tills des....

Äntligen äntligen får vi styra kosan mot Cairns!! Sitter på nattbussen nu, bara 7,5 h kvar. Jennifer ligger bredvid och sover sött som ett litet barn och jag tänkte ta tillfället i akt och skriva några rader om vår utmanande dag! 

 

AMAZEBALLS!! Som den mindre språkintelligenta skulle kunna uttrycka sig, men precis så är känslan i magen efter dagen. Jennifer tog sig i kragen och slängde sig ut från ett flygplan. Hon hoppade fallskärm för första gångern och kan bevisa det med både film och foto. Yes, tjoff sa det så har hon bockat av en grej från sin bucketlist! BRA JOBBAT KOMPIS! Och nej, jag hade iiiingenting att göra med saken, hon gjorde det helt på egen vilja. Nerver av stål har kvinnan;) 

 

Så medan hon var på 4000 m höjd gav jag mig till havs. Tog en båt till Stora Barriärrevet för ännu mer snorkling men framförallt.. DYKNING!! Tänkte att det är lika bra att ta hela "face your fears" till nästa nivå och sätta på mig den där tanken och utforska det jag hatar mest... mörkt, djupt, skitäckligt havsdjup. SO I DID!! Whaaaaaaaaaa :) Är lite mållös då det var en upplevelse svår att beskriva för den som aldrig provat. Kändes som jag var i rymden och svävade runt. Vi såg massa vackra koraller och fiskar samtidigt som jag tyckte det var sjukt obehagligt och skakade som ett litet asplöv i början. Men nu är det gjort och vi får se om jag gör det igen... Ingenting är omöjligt som vår kära vän herr Svan lärde oss en gång. 

 

Bilder från denna härliga dag kommer så småningom. Tills dess bjuder jag på den här fantastiska selfien. Nu ska jag försöka sova en sväng, god natt!