Vet inte hur jag ska ma eller inte ma for tillfallet. Sa mycket gladje samtidigt som sa mycket smarta. Vill vara dar med er samtidigt som jag vill vara har. Vill skratta och i nasta stund grata. Hatar att ma sahar. Men som flera av er har sagt till mig, det hjalper inte ga och tanka pa alla bekymmer och ma daligt. Och ni har sa ratt, men det ar svart. Jag maste forsoka vara positiv och gladjas at det som ar bra, och just nu finns det mycket att vara glad over :) Tror jag iaf...vi far se.

Det ar inte sa illa som det later, det bara kanns sa.